Betydelser bortom nyttan

Nyttoföremålen i vår omvärld är lättbegripliga för de flesta normalt funtade människor. Det behövs därför inte många ord för att förklara vilka syften broar, bilar, robotdammsugare eller telefoner tjänar. Tänk er följande konversation: ’– Vad är det här? – En robotdammsugare. Så behöver du inte själv dammsuga lägenheten. –Ah, OK.’ Med några ord kan vi också ge enkla och lättbegripliga motiveringar till varför andra nyttoföremål som bilar eller telefoner en gång uppfunnits. Det hör också till nyttoföremålens natur att vi kan utvärdera dem i enlighet med uppgiften: tjänar det här föremålet sitt syfte eller inte? En robotdamsugare som alltid kör fast i mattan är onekligen inte en bra robotdammsugare. Nyttoföremålens aura av självklarhet smittar också av sig till de yrkesgrupper som livnär sig på att uppfinna och reparera dem. Ingenjören och elektrikern, samt institutionerna som utbildar dem, behövs (bland annat) för att uppfinna och reparera våra robotdammsugare. Och en extra lyster av självklarhet får hela paketet genom att nyttoföremålens försäljning och produktion bidrar till den ekonomiska tillväxten i landet.

Allt betydelsefullt i vårt liv tenderar att hamna i skuggan av nyttoföremålens lyster. Den här skuggpositionen visas tydligt av att vi ofta försöker hitta på resonemang för att visa hur våra verksamheter på något sätt, om än distanserat, egentligen bidrar till våra nyttoföremål. Humaniora skall bidra till exporten av kulturprodukter, studier i filosofi kan vara en inkörsport till dataprogrammeringens logiska språk. För att begripa vad vi håller på med, och framförallt för att motivera andra att stöda oss både ekonomiskt och ideellt, gör vi ett desperat försök att beskriva hur vår verksamhet också har något som liknar nyttoföremålens funktion. I samhällsdebatten är det här förstås en mycket svag position: varför denna snåriga omväg via humaniora då ingenjören kan producera nyttoföremål direkt? Vi kan förstås försvara oss genom att visa humanioras och filosofins nytta, vilket jag skrivit om tidigare, men så fort vi ens nämner ordet ’nytta’ inbjuds ofta tankegångar som underminerar vårt försvar. För hur skulle filosofin kunna mäta sig med robotdammsugarens bidrag till vår vardag? Livet blir lättare med en robotdammsugare, att filosofera är ofta tungt och besvärligt.

Varför är det så svårt att tala om betydelser bortom nyttan? Filosofen Camilla Kronqvist hade ett klargörande svar på den här frågan vid filosoficaféet i Åbo i söndags som handlade om filosofins roll i våra liv. Istället för att tala om den kunskap som filosofin ger, ville hon istället tala om hur vi förhåller oss till det vi får genom filosoferandet. Ordet filosofi kommer från grekiskan och betyder ungefär ’kärlek till visdomen’, och det är snarare ordet kärlek än ordet visdom som vi skall fokusera på om vi vill förstå filosofins roll i våra liv. Så enligt Kronqvist är svårigheten med filosofins roll, och även humaniora i stort skulle jag tillägga, att jämföra med svårigheterna att motivera kärleksrelationer i vårt liv. Varför är du vän med den och den eller gift med hen? Varje försök till motivering i termer av ’nytta’ kommer att låta platt eftersom beskrivningarna inte når fram till betydelsen av den kärlek som ni har tillsammans. Vårt liv skulle vara fattigare utan vår vän, men orden verkar inte räcka till då de aldrig tar hela personen i beaktande. Visst, hen är snäll och omtänksam, men det är ju inte därför vi är vänner. Jag skulle inte byta ut hen genast då någon ännu snällare råkar dyka upp. Den betydelse som ligger djupt hos oss är ofta svår att begripa och beskriva, medan betydelsen av det triviala nyttoföremålet beskrivs på några sekunder. Faran är därför att allt med djup betydelse i vårt liv systematiskt förringas bara för att det saknar de triviala tingens lätthet.