Vad skall du bli då du blir stor?

Det här är en mycket vanlig fråga som man frågat barn och ungdom, säkerligen i alla tider. Vi har alla både fått besvara den och ställt den. Men en hurudan fråga är det och varför ställer man den?
Frågan i sig är välmenande. Man ställer den kanske av nyfikenhet, man vill kanske veta vad barnet är intresserat av. Man ställer den möjligen för att få igång en diskussion. Men frågan kan kännas mycket obehaglig för den som skall besvara den.

Vad skall man svara om man inte vet vad man vill bli? Eller om man vet vad man vill bli, men man vet att det inte är något som frågeställaren uppskattar. – Vad svarar man då?
Finlands skolsystem med en rätt likvärdig yrkes- och gymnasieutbildning där studeranden från båda utbildningarna kunnat söka sig till vidareutbildning på yrkeshögskol- och universitetsnivå är nu i fara. Idag har yrkesstuderande liksom de som valt gymnasiet möjlighet att ta dubbelexamen. Det vill säga att få ett yrke och en studentexamen på samma gång. Bland studerande i yrkesskola har det här blivit allt mer populärt. Och många av dessa med dubbelexamen söker sig sedan vidare till fortsatta studier och klarar sig bra i jämförelse med sina medstuderande som gått gymnasiet. Systemet har fungerat så att alla har fått ett rätt likvärdigt utgångsläge efter avklarade studier på andra stadiet, oberoende om det handlat om yrkesstudier eller gymnasium.

Men nu ser det ut att bli andra tider. – Mycket tyder på att yrkesstuderanden framledes kommer att ha sämre förutsättningar att lära sig via teoristudier än de har idag. Vi skär ner antalet närstudietimmar, ger mera eget arbete åt studerandena och förlägger utbildningen hos företagen. – Jag har svårt att se detta som en positiv utveckling.

Det vi talar om är i själva verket 14-15 åriga ungdomar. Det är i den åldern de skall välja om de skall gå i gymnasium eller yrkesutbildning. En person i den åldern är sällan så mogen att den har på det klara vad den vill, vad den är bra på och vad den har kapacitet till. – Och sällan har föräldrarna den förmågan heller.
Så vad är det vi nu gör? – Jo, vi håller på att ytterligare öka tudelningen av befolkningen i detta land. Och nu även via utbildningen.
Vi har än så länge ett rätt fungerande system som ger också den skoltrötte tonåringen möjligheten att bli kock, bilmontör, elektriker, media assistent mm. Något som kanske just för tillfället känns intressantare för den utleda tonåringen än gymnasiestudier.
Efter avklarade yrkesstudier finns det ännu många vägar att gå. Man kan börja studera något helt annat , eller välja att fortsätta studierna inom samma bransch, eller börja arbeta. – Alla tre är goda alternativ. Men vad är framtiden? – Jo, vi utbildar yrkesmän med sämre förutsättningar att kunna välja vad de vill göra och vad de kan göra efter sina studier vid fyllda 18 år. Det gör vi för att spara pengar idag utan att tänka på vad det kommer att kosta i framtiden. I framtiden då man inte skall kunna byta studieinriktning, då man inte har likvärdiga möjligheter till fortsatta studier, då man redan som 15 åring skall veta vad man vill bli som stor.