Sportlovet som kom av sig

Det är säkert mången med mig som känner sig snuvad på sportlovet – det som hade alla förutsättningar att för en gångs skull verkligen bli ett sportlov i det finska ordets bemärkelse: skidlov. Jag hade till och med övervägt att uppdatera mina 90-talsskidor till version 2021.2. Men så blev det nu inte – vädrets makter ville annat.

Visst harmade det, men det fanns ju faktiskt inte så mycket att göra åt saken. Alltså gällde det bara att göra det bästa av situationen, något som vi väl alla blivit vana vid under de senaste året. Nu var dock orsaken en annan, mera normal.

Så vad gjorde jag då? Jo, jag skämde bort mig med indisk huvudmassage och zonterapi – ah, det gjorde gott! Och ömsom läste, ömsom lyssnade på böcker: Michelle Obama och Joe Biden varvat med någon svensk deckare och Peter Sandströms tamdjur.

Den svenska deckaren som utspelade sig på ön Marstrand väckte både en längtan efter sommaren och en reslust till de vackra landskapen på Sveriges västkust. Förra sommaren kände jag inget större behov av att ta mig utanför landets gränser. Jag kände mig tillfreds med att bo i vårt eget vackra land och sade mig att jag redan fått resa och uppleva så många fina platser under mitt liv, att jag inte mera måste resa till varje pris. Men nu börjar det igen pirra i kroppen – jag vill ut! Kanske är det den stundande våren, kanske är det vaccinet som trots allt ger hopp om en annan tillvaro än det nuvarande normala. Och vad är väl bättre än att drömma om en ljusare framtid. I dessa märkliga tider behöver vi drömmar, de bär oss framåt.

Moa