De finns överallt, på datorn som sticky notes, i kalendern, plånboken, där på bordet, gula, röda eller gröna post-it lappar. Handskrivna, endel med eftertanke medan endel är i nerklottrade i all hast. I telefonen, i telefonen finns de viktigaste lapparna. Där står små anteckningar, kärleksord, siffror, dörrkoder, recept, viktiga saker.
Lapparna kan vara kodade eller så är de öppna, de kan också vara önskelistor eller julklappslistor. Eller nattliga tankar som jag ska säga till dig imorgon. Eller arga spottande ord som går ett varv via lappen för att lugna ner sig. Det kan också vara en blomma, eller en kort hälsning, en påminnelse om att du är viktig. Och iakttagelser av barn, meningar som att jag ska gå en järnväg istället för en genväg.
Det svåra med lappar är att de har en stor risk att försvinna, singla iväg. På telefonen och datorn försvinner de ibland av klåpiga fingrar, ibland sugs de in i etern eller försvinner då man uppdaterar till en ny telefon. Riktiga skrivna lappar fastnar i en bok eller hamnar ner i roskisen, kanske nån använder andra sidan för att skriva något viktigare eller skapa ett skal för sitt tuggummi.
För mig är lapparna viktiga, de ger mig rum att stanna mina tankar och sätta ner dem. Det kan vara en kort tanke, eller något som är viktigt att formulera i skrift till dendär viktiga personen. Det ger mig en känsla av att jag sprider ut mina tankar så att de inte snurrar runt i huvudet utan rotar sig. De skapar en (kanske illusionistisk) trygghetskänsla att jag har koll på saker eftersom jag har mina lappar.
Men att återkomma till lappar är nog det bästa. De lappar som finns som stöd i jobbet är ofta till enorm hjälp att minnas händelser eller processer eller bara projektnummer. Och de lappar som har skrivits med känsla och håller kvar just den känslan är fina. Eller sorgliga. Oberoende så återkallar de känslan som fanns där i fingrarna då lappen skrevs, just i den stunden. Och samtidigt som det blir nostalgiskt att läsa gamla lappar med gamla tankar så är det en viss trygghet också i att se att saker och ting går vidare, det kommer nya tankar, nya antekcningar, nya lappar.
Livslärd 