Flyktingar och invandrare

Hur svårt kan det vara att veta vad det är för skillnad på begreppen flyktingar och invandrare? När de som är kritiska mot att det kommer utlänningar till Finland lägger ut texten blandar de friskt ihop saker och ting och vill ha utredningar om ”vad det verkligen kostar”. Att det redan utretts flera gånger om att det inte är en förlustaffär för ett land att ta emot nya invånare låtsas man inte om. Dessvärre har det här fenomenet lyckats ta sig ända upp på regeringsnivå numera.

En invandrare är en person som i likhet med många tiotusentals finländare genom århundradena har flyttat från hemlandet för att skapa sig en bättre framtid någon annanstans. Det har kanske handlat om arbetslöshet eller upptäckarlusta, men oberoende har vi här hemma inte tyckt att det varit det minsta konstigt. Vi talar med beundran om släktingar som lyckats i USA eller Sverige och kommer ”hem” på semestern och berättar om sina eskapader.

Idag är det vårt land som lockar till invandring. Här finns bland annat mera jobb, högre löner och bättre bostäder. Driftiga, ofta unga människor från olika hörn av Europa och resten av världen flyttar hit, lär sig språket, startar företag eller hittar anställning och bidrar på det sättet till vårt samhälle och vår ekonomi. Och man kan fråga sig om det faktiskt finns någon som på allvar tror att detta innebär mer kostnader än inkomster för landet. Tvärtom är det ett välkänt faktum att vårt land behöver fler arbetande människor för att kunna upprätthålla den nordiska välfärden i framtiden.

En flykting flyr från sitt hemland av olika orsaker. Det vanligaste är krig, men det kan också vara förtryck av religiösa eller politiska orsaker. Flyktingar kommer ”spontant”, dvs på egen hand hit och ber om asyl och långt ifrån alla beviljas. Det finns statistik om detta på nätet. Och så har vi de så kallade kvotflyktingar som Finland tar emot på förmedling av FN. Tidigare har Finland tagit emot 750 kvotflyktingar per år, men antalet utökades 2015 till drygt tusen. Dessa flyktingar tas väl om hand och ges en trygg och välordnad start i vårt land: undervisning i språket, lägenhet och stöd och hjälp. Kvotflyktingarna har ofta vistats i åratal i flyktingläger under svåra förhållanden och det är ofta särskilt ömmande fall som får komma. Här kan man visserligen tala om vissa kostnader, men framförallt är det en medmänsklig gärning SOM ÄR SOM EN DROPPE I HAVET om man betänker hur många miljoner människor som just nu är på flykt i världen.

Alla som låtsas vara toleranta och sakliga och vill utreda vad invandringen ”egentligen kostar” är helt enkelt rädda för det främmande, och vill inte dela med sig av vårt samhälle och vårt välstånd. De vill på sin höjd ta emot blonda och blåögda men säger det inte alltid rent ut, utan tar till det skenbart ansvarsfulla argumentet om kostnader. Låt alla oss andra inte vara så blåögda så vi går på det, utan stå emot och inte ge upp. Det är ganska enkelt att komma underfund med att man som en tänkande människa måste försöka bereda plats för medmänniskor i nöd. Man gör helt enkelt ett litet tankeexperiment och funderar över vart man själv skulle ta vägen om det blev omöjligt att stanna kvar hemma. Om det var brist på mat. bomberna föll runt ens hem och familjemedlemmarnas liv var i fara…

Siv Ekström